Bånnsåarr! Sjömapäll BouBou (uttalas Bobo). Jag bor i Majorna i Göteborg med mina människor. Här har jag bott sedan 21:a Maj 2010. Jag föddes den 10 mars 2010 på Orust. Jag är en aprikos dvärgpudel (på pappret). I verkligheten är jag röd (med en vit fläck på bröstet - jättefint tycker jag) och jag är en liten mellanpudel. Vad som står på pappret är inte så viktigt för mig. Fast det är kul att veterinären skrivit i besiktningsintyget att jag är en "pigg och mysig valp". För det stämmer - jag är PIGG så att säga. Eller "livlig" som min nuvarande veterinär sa. Jag har oxå en bokstavskombination: S Ö T. Den tycker mina människor är svår att hantera. Jag tycker den är skitenkel.

tisdag 3 augusti 2010

Slut på semester också.

Inte nog med att jag är tandlös. Nu är jag semesterlös också. Jag har haft det trä bijjän under två veckor. Bara latat mig och käkat gott. Såklart har det blivit en hel del träning också. Jag har övat på "pschh", "tsss", "men Bobo", "hrmrrhhmm" och lite andra grejjer. Det har varit kul. Jag håller på att lära mina människor lite vilken tid på morgonen jag föredrar att gå upp, vilken typ av socka som smakar bäst och vilket sätt som är skönast att bli buren på. Det tar lite tid, men de är inte helt tappade bakom olika vagnar.

Har jobbat i två dagar nu. Det är mycket att göra. Nästan lite stressigt så här direkt efter semestern. Jag har ju rätt mycket att  hålla reda på. Måste vakta min människas skor när hon går ut från kontoret. Ett uppdrag jag tar på stort allvar. Hon blir erhört upprörd när någon försöker sno dem...

Det är mycket pappersarbete också, men jag tror jag lyckades slicka på samtliga papper på skrivbordet i måndags, så det var ju lite mindre papper att ta hand om idag. Kuvert som ska dras upp ur papperskorgen och bäras runt på, ja ni vet...

Fick också skrivit ett viktigt mail. Jag skrev en massa olika bokstäver och siffror. Sen tycker jag att mellanslagstangenten är väldigt underskattad i mailsammanhang därför använde jag den lite extra mycket. Den är faktiskt riktigt bra att vila tassar och huvud på när man har långtråkigt.

Idag hade min människa jour på lagret, jag var ju såklart tvungen att vara med och övervaka och styra upp så att inget gick fel. Snacka om att få tassarna fulla. Så mycket frigolit att tugga sönder. Så många spindlar att fånga. Jag förstår inte att de inte tar in fler folk. Jag hittade något jäkligt skönt att tugga på också, det kändes nästan som tuggummi. Men min människa verkade inte helt nöjd med det, så jag svalde och visade lydigt upp ett tomt gap. Jag vill ju inte att hon ska bli orolig. Det blir alltid ett ojande och lossande och bändande när jag smaskar på något delikat. Men jag har lärt mig att är det bara tomt när mina käkar bänds isär så är det lungt. Det blir bara lite "men Bobo".

Ska bli spännande att jobba imorgon. Jag är taggad.

1 kommentar:

  1. Ha, ha ha. Vad kul skrivet :-). Man riktigt är med i allt ni hittar på. BoBo har verkligen varit flitig. Hoppas att det visar sig i lönekuvertet också ;-).
    kram från mig
    /maria

    SvaraRadera